FAQ & Externa länkar

(denna sida är under utveckling)

FAQ (Frequently Asked Questions)

Professor Tomas Kåberger hade ett föredrag (12/4) om kärnkraft på Stadsteatern. Vad menas egentligen med rutinutsläpp och hur många ska tillåtas dö?"

 

"Ringhals kärnkraftverk (exempelvis) bidrar årligen med en stråldos till ”representativ individ” på cirka 0,3 mikrosievert. Det är ungefär tio tusen gånger lägre dos än vad en människa erhåller på grund av naturligt förekommande radioaktiva ämnen samt strålning från rymden.


Internationella Strålskyddskommissionen, ICRP, har angett att stråldoser under 10 mikrosievert ska ses som triviala. ”Triviala” syftar på att det är meningslöst att resonera kring så låga stråldoser – vi är nere på nivåer som kan handla om vardagliga saker som huruvida man går en daglig promenad eller inte. För att teoretiskt försöka uppskatta cancerrisker för nivån 0,3 mikrosievert skulle man behöva studera flera tusen miljarder personer som antingen erhållit stråldosen eller inte, det vill säga flera hundra gånger jordens befolkning. Helhetsbilden för stråldosen ändras inte om man skulle räkna med utsläpp från upparbetningsanläggningar."

     

Björn Cedervalls var på plats och har skrivit denna insändare


UNSCEAR (Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation)


Internationella Strålskyddskommissionen, ICRP (INTERNATIONAL COMMISSION ON RADIOLOGICAL PROTECTION)


Nettoexporten av elenergi blev 33 TWh (trots att sex gamla kärnkraftverk har stängts av). Att bygga för ny kärnkraft ter sig ologiskt för våra framtida behov. Ska Sverige bygga nya kärnkraftverk enbart för att öka exportinkomsterna?” 

                                                                      Manfred Meier,Brottby insändare


 

Nej, vi bygger ny kärnkraft för att stabilisera elnätet. Mycket av elöverskottet beror på att vind eller solkraft producerar el när den inte behövs, och detta måste hanteras. Då har vi tur när elen kan säljas i utlandet åtminstone. Vid dessa tillfällen kan man även stänga ned sol och vind, Kärnkraften går också att nedreglera vid behov men de är inte direkt designade för det.


Kärnkraften är planerbar, tillskillad från vind och sol, vilket innebär att den el som produceras inte kommer öka nettoexporten.


"Manfred Meierskriver att Sverige inte bör bygga mer kärnkraft för att vi ska exportera elen till utlandet. Det är förstås en dålig idé, men det är precis det som sker med vindkraften i dag. I stort sett all el som exporteras när det blåser är el från vindkraft." Källa.

MP hävdar att elektrifieringen av personbilsflottan kräver 12 TWh el per år, och att det är görbart då Sveriges elöverskott är det tredubbla. Stämmer detta?”



Problemet är att elöverskottet inte är jämt fördelat över året. Det är skillnad i energi och effekt. Det går inte att spara tillräckligt mycket el.


Energi och effekt är olika saker. Detta kan tyckas vara en självklarhet. Problemet är bara att det är ofta detta som ställer till det för våra folkvalda och i samtalet vid kaffebordet.   Källa: 


Varför eldar vi olja i Karlshamn när MP påstår att den nedlagda kärnkraften inte behövs/gjorde nytta”


För att få ned strömmen till skåne. Detta verk kördes väldigt sällan innan de 4 nedlagda kärnkraftverken lades ned.


"– Vi är landets enda kraftverk i effektreserven. Under många år behövde vi knappt användas, men förändringar i elsystemet med minskad planerbar produktion har lett till att vi under de senaste två åren [2021-2022] ökat antalet drifttimmar markant, förklarar Henrik Svensson, kraftverkschef vid Karlshamnsverket som sedan 2016 ingår i Uniper.

Under 2022 producerade Karlshamnsverket 221 GWh vilket är den högsta produktionen på minst tio år, men fortfarande långt ifrån toppnoteringen på 4 300 GWh 1974.

– Tyvärr har vi blivit ett slagträ i den politiska debatten och får stora rubriker när vi går i drift, men i dagens läge är vi oumbärliga. Utan effektreserv skulle Svenska kraftnät vara tvungna att koppla bort elkunder från nätet." Källa:


Branschorganisationer


Analysgruppen

Jobba med kärnkraft

Energiforsk

Svensk Energi

SKS Sveriges Kärntekniska sällskap

YG Young Generation

Svensk förening för radiofysik

SFNM Svensk förening för nucleärmedicin

SFEN

Société Française d'Energie Nucléaire (association)



Internationella organisationer


ENS European Nuclear Society

FORATOM

IAEA International Atomic Energy Agency

WNA World Nuclear Association

WNN World Nuclear News



Miljö- och klimatfrågor


Greenpeace

Miljö- och energidepartementet

MFK Miljövänner för kärnkraft

Folkampanjen mot kärnkraft - kärnvapen





Nukleära anläggningar (Sverige)


Barsebäck

Vattenfall - Forsmarks Kraftgrupp AB

Vattenfall - Ringhals

OKG

SKB Svensk Kärnbränslehantering AB

SVAFO

Studsvik

Westinghouse



Forskning och utbildning


ANItA  Academic-industrial Nuclear technology Initiative to Achieve a sustainable energy future

KSU Kärnkraftsäkerhet och Utbildning

SKC Svenskt Kärntekniskt Centrum

ESS European Spallation Source

Maxlab




Svenska myndigheter


SSM Strålsäkerhetsmyndigheten

Kärnavfallsrådet

Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet 

Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet